Socialpedagogisk resurs sparar pengar
Skolan som arena för psykisk hälsa 2018-01-23
Insatsen socialpedagogisk resurs sparar pengar
Bakgrund
Elevhälsoteamen i Enköping och Älvkarleby har nu arbetat 2,5 år i projektet Skolan som arena för psykisk hälsa, ett treårigt utvecklingsprojekt finansierat av Allmänna Arvsfonden. Ett viktigt tema är hur vi ska få hemmasittande elever tillbaka till skolan och sänka frånvaro som äventyrar skolresultat. Skolframgång är enligt forskning den starkaste skyddsfaktorn för psykisk hälsa. Skolframgång skyddar mot utanförskap. Elever utan gymnasiekompetens har 30% risk att hamna utanför arbetsmarknaden. I Region Uppsalas utvecklingsmål ingår att alla elever fullföljer gymnasiekompetensen.
Syfte
- att hjälpa skolan att hjälpa elever tillbaka till skolan,
- att hindra problematisk frånvaro.
Metod
- att följa Magelungens hemmasittarprogram anpassat till skolans omständigheter. Programmet genomförs individuellt skräddarsytt för varje elev. Eftersom levhälsopersonalen inte har utrymme att arbeta på detta sätt inom ramen för den normala bemanningen sattes in en extra socialpedagogisk resurs på heltid enligt modell från Kolsva skolområde i Köpings kommun rektor Johan Hallberg [1]. I hans två skolor har alla niondeklassare uppnått gymnasiebehörighet sex år i rad.
Hallberg anger att resurspersonen på hans skolor kan hantera 10-15 elever parallellt med individuella insatser av olika längd.
Resultat
Vi har beräknat den antagna socioekonomiska besparingen som följer av att hemmasittande och frånvaro minskar. Vi har informerat skolledning och politiker både inom kommunerna och landstinget angående våra kalkyler och rapporterat hur mycket projektets insatser beräknas spara. Enköpings kommun finansierar resursen själv i fortsättningen.
I kalkylerna tillämpar vi PhD Inna Feldmans socioekonomiska beräkningar [2] som baseras på epidemiologiska studier, hälsoekonomiska studier och offentlig statistik. Feldmans kalkyler grundas delvis på Ingvar Nilssons tidigare kalkyler och verkliga siffror från Uppsala kommun.
Våra socialpedagogiska resurspersoner har under det senaste året hjälpt 28 elever tillbaka till skolan, i snitt 14 per kommun. Om vi uppskattar att tio av dessa kommer att försörja sig själva, har hemkommunen gjort en besparing med 780.000 på ett års sikt och 2 500 000 på fem års sikt då kommunen inte behöver betala försörjningsstöd.
Om en person hamnar i arbetslöshet finns en stor sannolikhet att vederbörande får hälsoproblem och hamnar i missbruk. Kostnad för arbetshinder är 100.000 kronor per år, för psykisk sjukdom 350.000, och för missbruk 620.000 per år. Ungefär hälften av kostnaderna är kommunens och resten fördelas på hälso- och sjukvården, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och rättsväsendet.
I tabellen Antagen socioekonomisk besparing, nedan redovisas bara kommunkostnaderna för de första fem åren av vuxenlivet utanför arbetsmarknaden. Då är inte hälso- och sjukvårdens, arbetsförmedlingens, försäkringskassans och rättsväsendets kostnader medtagna.
Läs om Linda Stålberg, socialpedagogisk resurs i Älvkarleby, i Pedagogiska Magasinet.
[1] https://dreambroker.com/channel/1nilzsx4/v1e5f3r3
[2] https://www.utanforskapetspris.se/Global/Rapporter/Utanforskapetspris.pdf
Antagen sociekonomisk besparing
Insatsen socialpedagogisk resurs sparar pengar
Bakgrund
Elevhälsoteamen i Enköping och Älvkarleby har nu arbetat 2,5 år i projektet Skolan som arena för psykisk hälsa, ett treårigt utvecklingsprojekt finansierat av Allmänna Arvsfonden. Ett viktigt tema är hur vi ska få hemmasittande elever tillbaka till skolan och sänka frånvaro som äventyrar skolresultat. Skolframgång är enligt forskning den starkaste skyddsfaktorn för psykisk hälsa. Skolframgång skyddar mot utanförskap. Elever utan gymnasiekompetens har 30% risk att hamna utanför arbetsmarknaden. I Region Uppsalas utvecklingsmål ingår att alla elever fullföljer gymnasiekompetensen.
Syfte
- att hjälpa skolan att hjälpa elever tillbaka till skolan,
- att hindra problematisk frånvaro.
Metod
- att följa Magelungens hemmasittarprogram anpassat till skolans omständigheter. Programmet genomförs individuellt skräddarsytt för varje elev. Eftersom levhälsopersonalen inte har utrymme att arbeta på detta sätt inom ramen för den normala bemanningen sattes in en extra socialpedagogisk resurs på heltid enligt modell från Kolsva skolområde i Köpings kommun rektor Johan Hallberg [1]. I hans två skolor har alla niondeklassare uppnått gymnasiebehörighet sex år i rad.
Hallberg anger att resurspersonen på hans skolor kan hantera 10-15 elever parallellt med individuella insatser av olika längd.
Resultat
Vi har beräknat den antagna socioekonomiska besparingen som följer av att hemmasittande och frånvaro minskar. Vi har informerat skolledning och politiker både inom kommunerna och landstinget angående våra kalkyler och rapporterat hur mycket projektets insatser beräknas spara. Enköpings kommun finansierar resursen själv i fortsättningen.
I kalkylerna tillämpar vi PhD Inna Feldmans socioekonomiska beräkningar [2] som baseras på epidemiologiska studier, hälsoekonomiska studier och offentlig statistik. Feldmans kalkyler grundas delvis på Ingvar Nilssons tidigare kalkyler och verkliga siffror från Uppsala kommun.
Våra socialpedagogiska resurspersoner har under det senaste året hjälpt 28 elever tillbaka till skolan, i snitt 14 per kommun. Om vi uppskattar att tio av dessa kommer att försörja sig själva, har hemkommunen gjort en besparing med 780.000 på ett års sikt och 2 500 000 på fem års sikt då kommunen inte behöver betala försörjningsstöd.
Om en person hamnar i arbetslöshet finns en stor sannolikhet att vederbörande får hälsoproblem och hamnar i missbruk. Kostnad för arbetshinder är 100.000 kronor per år, för psykisk sjukdom 350.000, och för missbruk 620.000 per år. Ungefär hälften av kostnaderna är kommunens och resten fördelas på hälso- och sjukvården, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och rättsväsendet.
I tabellen Antagen socioekonomisk besparing, nedan redovisas bara kommunkostnaderna för de första fem åren av vuxenlivet utanför arbetsmarknaden. Då är inte hälso- och sjukvårdens, arbetsförmedlingens, försäkringskassans och rättsväsendets kostnader medtagna.
Läs om Linda Stålberg, socialpedagogisk resurs i Älvkarleby, i Pedagogiska Magasinet.
[1] https://dreambroker.com/channel/1nilzsx4/v1e5f3r3
[2] https://www.utanforskapetspris.se/Global/Rapporter/Utanforskapetspris.pdf
Antagen sociekonomisk besparing
